Archive for Böcker

NaNoWriMo 2013….

.känner för att hoppa runt och sjunga ” It’s the final countdown”, men det skulle inte göra varken pappa eller djuren glada.

Men faktum kvarstår det är nedräkning inför årets NaNoWriMo eller Nano som vi brukar säga.

För er som undrar vad Nano är för något kan jag tala om att det är en .. hmm.. hur ska jag bäst beskriva det här? Man kan väl säga att det är en slags tävling.

Det går i kort ut på att du ska skriva en novell på MINST 50 000 ord från första november till sista november.  Du lägger upp den, får den validerad och vips så står du där med tårar i ögonen och utnötta fingrar och känner dig två meter lång och vrålar ”JAG KLARADE DET!!! Kolla! Jag gjorde det!!” . Lite så är det faktiskt. Man får jordens kick av att verkligen klara det! Att skriva 50 000 ord på 30 dagar och inte kunna skriva på heltid ÄR en enorm utmaning och om man klarar det är känslan helt otrolig!

Okej så vad ÄR nano för något??

NaNoWriMo står för National Novel Writing Month. Varje år samlas deltagare från HELA världen på http://nanowrimo.org/ och skriver för glatta livet. Just nu när jag kikade in så var det 127 462 personer anmälda till årets Nano. Siffran stiger ständigt och 1 november burkar den göra ett galet skutt uppåt. 🙂

PÅ Nano sidan får du tips på skrivande, det finns olika forum att vara med i och under november brukar Nano-chatten vara igång med våran bot Timmy som startar och slutar ordkrig, hämtar saker och kastar kuddar. Chatten är inte bara ett sätt att prata deltagare emellan utan även ett bra hjälpmedel om man kör fast, letar namn till en karaktär, byta skrivaridéer och en massa annat. Finns olika chattar och Sverige har en egen men du kan även vara med i flera tex England,  Australien och så vidare.

Man man även skicka nanomail till andra deltagare, man kan köpa produkter eller skänka pengar (det drivs av en ideell organisation) och det anordnas skrivarträffar runt om i hela världen! Du kan läsa mer om dessa på de olika forumen.

Det är inte bara ett sätt att sporra sitt eget skrivande det är även ett sätt att få ny inspiration, nya idéer och nya vänner.

Du kan skriva på vilket språk du vill och din novell behöver inte vara klar sista november, den måste bara vara över 50 000 ord.

 

Jag upptäckte Nano sista oktober 2011 genom tidningen Skriva tror jag att det var. Funderade på det några timmar och tänkte sedan att nåja, det är gratis att vara med, man får testa sig själv och klarar jag det inte kan jag försöka igen nästa år. Så jag gick upp till datorn och anmälde mig och vid midnatt satt jag och skrev för glatta livet 😀

Jag hade ingen aning om vad jag skulle skriva så jag bara började. Efterhand växte karaktärerna fram och jag fick göra en paus i skrivandet och skriva lite post it lappar med de olika figurerna, lite hållpunkter om vad som skulle hända och hade hänt och lite beskrivning på länderna (ja, jag skriver fantasy) och människorna. Sedan kunde jag fortsätta och till min enorma stolthet så klarade jag det!!!

November 2012 gick jag med igen och tänkte skriva klart min berättelse plus att jag hade gjort en outline på en fortsättning. Jag öppnade ett nytt dokument och försökte skriva. Jag bytte jobb, jag flyttade och var mitt i ett helt nytt förhållande som var rätt struligt just då. Så sista novemeber satt jag med ynka 8 000 ord och kände mig besviken. Men efter någon vecka gick det över och jag började peppa inför Nano 2013…

och snart är vi där.

Första novmeber närmar sig med stormsteg. Jag försöker bearbeta det jag har av min story så när första novmeber börjar så har jag bara att öppna ett nytt dokument och börja skriva (jag skriver i word och lättare att ha koll på antal ord om jag gör varje nano i ett nytt dokument och när nano är slut klistrar jag över texten till resten av berättelsen).

I år hoppas jag verkligen att jag klarar det, men efter att ha misslyckats förra året, trots att jag skrev så snart jag kunde, så har  jag insett hur knepigt det kan vara. Hade det så väldigt enkelt att klara första året att jag blev lite övermodig. I år vill jag först och främst få klart första .. vad ska jag kalla det? Boken? Berättelsen? Novellen? I andra hand vill jag klara 50 000 ord och som absoluta drömmen vill jag bli klar med den andra berättelsen om dessa människor som jag börjat göra outline/storyline till. Men jag kommer att jobba mellan 99,5 till 131 timmar i November och vara bortrest en vecka och så passar jag dessutom på att fylla 40 … Lite fullbokad månad igen 😀  Men då jag jobbar nattskift kan jag sitta och skriva mkt på nätterna på jobbet om det är lugnt där och så har jag nästan två veckor ledigt från jobbet. Då ska jag egentligen hinna ordna ved och allt sånt men jag borde även ha en god chans att hinna skriva. Nu är det svåraste att inte tappa suget. Det gäller att bibehålla peppet och komma i håg att det faktiskt är KUUUUUUL att skriva!! Yiihhaaa!!!

Kom igen November!! Snart kör vi!! Wohoo!!! hejja!! … och allt sånt 😀

Nu närmar sig klockan midnatt och jag borde hitta till sängen, har jag tur är den där den var i går annars får jag väl gå ut och leta… Så ser ni en säng som vandrar förbi kanske det är min. 😛

DAGS ATT SOVA!!

Go natt sötnosar

/Dweia

Annonser

Leave a comment »

Vem är Miss Marple????

Jag är medlem i lovefilm.se och eftersom jag och pappa inte har tv för tillfället så hyr vi en hel del dvd filmer. Jag har nu abonnemang som ger oss 3 filmer åt gången och vi har börjat hyr en hel del gamla godingar som ”snobbar som jobbar”, ”helgonet” och andra filmer och tv-serier som pappa också tycker om. För tillfället är vi inne på Miss Marple, den fantastiska gumman som löser mordgåtor och stickar sockar och barnkläder på löpande band.

Nu har vi ett litet problem, Agatha Christies fantastiska figur spelas av flera olika skådespelerskor och vi har ofta diskussioner om vem som passar bäst.

Personligen tycker jag Joan Hickson är den ”rätta” Miss Marple, men  det finns fyra till som spelat den härliga gumman, så totalt fem (finns det fler så hojta gärna). Alla har sina fördelar men de av oss som läst böckerna ser en äldre dam som ger ett smått förvirrat intryck av en vimsig, rar gammal dam som gärna stickar kläder till sina många syskonbarn och vänners barnbarn. Men vi vet också att det delvis är en fasad, under ytan sjuder ett knivskarpt intellekt och en stor kunskap om människans natur. För mig gestaltas detta bäst av Joan Hickson, en äldre dam med blå ögon, vänlig natur och hennes ”oh dear, oh my.. I wonder..” verkar ligga helt naturligt och hon får Miss Marple att verka naturlig och inte spelad. Angela Lansbury spelar Miss Marple i minst två filmer (därav: spegeln sprack från kant till kant -80) kan vara fler men jag är inte 100% säker. Och om jag inte minns fel spelar hon i ”döden på nilen” från 1978 men då var hon nog inte miss Marple, det var väl en Hercule Poirot film?? Nå i vilket fall som helst tycker inte jag hon passar som Miss Marple. Däremot är hon perfekt som Jessica Fletcher i mord och inga visor.

Så har vi Margret Rutherford som spelade Miss Marple på 60-talet. Men i mitt tycke är hon på tok för burdus, rejäl och gapig för att stämma med den sluga, vänliga miss Marple.

Julia McKenzie är för all del bra, men ger även hon en lite för piggt och rakt intryck för att kännas totalt rätt som miss Marple och samma är det med Geraldine McEwan som även hon ger ett för ekorraktigt intryck.

Geraldine McEwan känns för ung och pigg för att vara Miss Marple, eftersom miss Marple är en äldre dam med strikta åsikter om hur saker bör vara och hur det borde vara. Medan Geraldine McEwan är rask, pigg och lite ettrig som Miss Marple. Långt ifrån den stickande dam som vuxit fram i Agatha Christies böcker.

Detta är mina åsikter och vet ni någon fler som spelat Miss Marple så hojta som sagt gärna till. Men nu kommer frågan…

Vem spelar Miss Marple  bäst av dessa fem????

 

Leave a comment »

Hjärnan går på högvarv!!!!

Suttit och bläddrat i tidningen Skriva och direkt slår hjärnan om från halv lat, lite seg och trög till maxhastighet och idéerna hoppar runt som galna grodor på speed under parningssäsong. Det blir överbelastning av inspiration och jag vill skriva om allting på en gång och göra 754 (eller kanske till och med 756) olika skrivövningar på samma gång som jag vill skriva 14 bokmanus och lämna in texter till varenda skrivartävling jag kan komma över. Så Om du gillar att skriva, om det så är blogg, Twitter, dikter, noveller, bokmanus, sagor eller bara är intresserad av hur det går till att skriva. Eller du kanske är nyfiken på olika författare och hur de gör och hur de tänker?  Och det spelar ingen roll om du skriver för skrivbordslådan eller siktar på att bli utgiven för den här tidningen har något för alla! Till och med pappa läser den mellan varven för han älskar porträtteringen av  författarna. Men för mig har den blivit ett smärre gift. Känner jag mig lite nere, kanske lite trött, vill inget, orkar inget och mest känner mig slö slapp och likgiltig. Bläddrar jag i ett gammalt nummer av Skriva så vips får jag hattifnatt och får en massa energi och vill mängder med saker.. I mitt fall blir det nog lite väl mycket inspiration på en gång och jag gör lite här lite där och så en dutt i mitten. :/ ja ja men det är smällar jag gärna tar.

I senaste numret hade de en artikel med en av mina favorit författare, Karin Brunk Holmqvist, som skrivit hela livet men som först vid 50års åldern vågade satsa fullt ut!  Starkt gjort. Jag sitter här och gnäller över mina 39 år och att jag är för gammal, för fet, för ful , för dålig för att kunna få mina texter omtyckta och publicerade. Att läsa om Karin fick mig att tänka om. Jag älskar ju hennes böcker! Hon är inte någon hipp, megasnygg tjugoåring som springer på alla trendfester och har silikontuttar. Hennes språk är så kärleksfullt, rart och vardagligt att böckerna känns enkla men när man tänker efter så är tankarna bakom ganska unika. Ta debutromanen ”potensgivarna” som exempel. Två äldre systrar som bor kvar i barndomshemmet, aldrig varit ute och rest, levt sparsamt hela sitt liv i det lilla huset med utedass. Så får de en ny granne och med honom lite nya idéer, tankar, och gör förändringar i sitt liv på ålderns höst. Att komma på idén att två äldre damer ska få för sig att sälja potensgivande medel på ålderns höst för att få råd med en toalett inomhus är så roligt, udda och unikt att man bara måste älska det!

Det är förresten något alla hennes böcker har gemensamt. Värme, humor och gamla damer. Språket är direkt, enkelt och även om man har helt annan bakgrund eller  helt annat liv så får hon en att förstå damernas sätt att tänka och känna med bara några få ord. Inga tröttsamma beskrivningar här inte. Rakt enkelt och direkt. Precis så som jag önskade att jag skulle skriva, även om jag nu skriver det mesta i en helt annan genre (fantasy).

Förresten, även om man helst skulle vilja sitta och skriva hela dagarna så finns det även ett liv runt om.. Som att diska och torka av borden. Hittade på tidningen Skrivas nätbutik en helt underbar disktrasa med texten ”Det kanske ser ut som om jag diskar. Men i huvudet skriver jag en stor roman.” . Det är väl så det är? Idéerna kommer när man gör annat som att diska, städa, promenera eller kanske till och med simma. Vardagliga saker som inte kräver att vi koncentrerar oss det vi gör utan låter kroppen jobba utan oss. Själva bygger vi upp karaktärer, för dialoger, utvecklar språket, tänker ut nya handlingar och bearbetar problem.

Själv skulle jag vilja ha en diktafon eller liknande så jag kan tala in det jag kommer på när jag är ute och går med hundarna. Men de jag hittat på nätet att köpa har varit för dyra för min väldigt knappa plånbok. Så jag får finna mig i att glömma av mina mästerverk så länge 😀

På tal om promenader och mästerverk så är det nog hög tid för mig att ta ut vovvegumsan på en vandringsrunda. Pappa har tagit min gammelpojke med sig och promenerat för att leta vårtecken.

Ha det bra och jag avslutar med att lämna er med ett erbjudande från tidningen Skriva som jag hittade. Lösnummer kostar 59kr/st men följer ni länken får ni två nummer för 79 kr 🙂 inte illa va?? (bara att klicka på bilden)

I morgon har de hotat med snö här uppe i norr, men jag hoppas det är rena fel kalkyleringar från väderfolket. Bore kan väl inte hålla sig kvar än, eller??

UT I SOLEN MED ER!!

Kram

Dweia

Bild

Leave a comment »

Varelsen

Månen reser sig stilla och börjar sprida sitt bleka ljus över staden. Det är då Den långsamt börjar röra sig, djupt nere i sin håla. De få som vågar trotsa Dess makt och fortfarande befinner sig utanför den skyddande porten, kommer snart att ångra sitt hån och sin djärvhet. Men då är det för sent, alldeles för sent.
Långsamt, smidigt och ljudlöst slingrar Den sig iväg ut på jakt. Dess mörkröda ögon glimmar vid tanken på det som väntar. Alla dessa dumma, enfaldiga människor som aldrig lär sig.

Månen hänger stilla, natt efter natt, och bevittnar stumt den svarta varelsens jakt. Månen kan inget göra, den kan inget säga. Förevigt fängslad vid sin bana med osynliga, men okrossbara, bojor.
Varelsens kluvna tunga smakar upphetsat på alla luftens dofter. Lukten av svettiga kroppar leder Den ännu en gång in bland grändernas mörka skuggor, dit de älskande söker sig undan nyfikna blickar. De tror att de är säkra där.Med en jägares hela självförtroende ringlar sig den svarta varelsen närmare. Dess kluvna tunga rör sig ut och in mellan de långa, dödliga tänderna. Snart, snart…
Se upp!
Men det är för sent. Ett skri, fyllt av skräck, stora, uppspärrade ögon, som ännu inte till fullo kan tro på det de ser. Mörkröda ögon, glimmande av lustfylld blodtörst. Ännu ett förtvivlat skri tränger upp från offrets strupe. Varelsen sänker sitt huvud med de rakbladsvassa tänderna blottade i ett mjukt leende. Nästan kärleksfullt låter den sin tunga spela över offrets kropp för att känna lukten av ren skräck. Den njuter av tanken på vad som komma skall. Den darrar mjukt av upphetsning, men behärskar sig ännu ett tag. Vill inte göra slut på det allt för snart. Vill njuta lite till av sin spegelbild i de skräckslagna ögonens blanka yta. Den kan vänta. Vad skulle kunna hända? Det finns ingenstans dit de skulle kunna fly. Varelsen har dem fast. den vet det. Nattens första offer vet det också.

Månen kan inget göra, förutom att stumt se på när den slingrande mördarens kropp inte längre kan hålla tillbaka sin törst, och darrande sliter upp mannens buk för att åter höja sitt huvud och, nästan ömt, betrakta inälvornas väg ut ut den varma bukhålan och ner på asfaltens smutsiga och kalla yta.
Kvinnan öppnar åter munnen för ett sista skrik. Men inte ett ljud tränger fram över hennes spruckna läppar när hon ser hur hans rykande inälvor rinner ur honom och långsamt närmar sig hennes högra fot. Men hon kan inte förmå sig att flytta den. Inte förrän hon känner värmen igenom tyget på sina skor. Då flyger hon upp och försöker i panik klättra upp längs betongväggens skrovliga yta. Bort! Bort ifrån den hemska synen som varelsens smidiga- och mannens döende- kroppar utgjorde. Hennes naglar bröts, fingertopparnas känsliga hud slets sönder. Knäna skrapades blodiga i hennes förtvivlade försök att komma uppför väggens plana yta. Varelsen iakttar hennes fåfänga kamp med ett överlägset leende. Sedan lutar Den sig lättjefullt fram och låter tänderna genomborra hennes smäckra hals. Den kände hur kvinnans blod, varmt och levande, långsamt rann ner Dess hals.
När hon var tömd kastade Den bort henne med en irriterad knyck på nacken. hon flög iväg som en trasdocka och landade på vägen utanför. Men det bekom Den inte det minsta. Detta var varelsens jakttid. De som mötte den fick skylla sig själva.
Den såg sig om med sina glimmande ögon. Mer. Den ville ha mer.
Månen led. Den såg allt men kunde ingenting göra. Varelsen kände månens bleka, olyckliga strålar över sin svarta blanka kropp. Den höjde blicken mot månens silverfärgade yta. Den log ännu en gång och utstötte sedan ett triumferande tjut. Den var oövervinnerlig. Inget kunde stoppa Dess jakt. Den sänkte blicken och gled ljudlöst iväg för att finna nästa offer.
De mörka ögonen lyste av förväntan och de skarpa tänderna glimmade när den log. Den visste vad Den ville ha och Den visste att den skulle få det.

Tungan lekte med luften. Den förnam den metalliska lukten av blod i från nattens första offer. Men nu sökte den  vidare i skuggornas dunkla mörker. Den njöt lika mycket av jakten som av det lustfyllda dödandet. Offrens skräck fick Dess blod att sjuda av upphetsning. Snart. Snart är det dags igen. Fortfarande med de första offrens blod runt sin hårda mun såg Den fram emot sitt nästa offer, och nästa.. och nästa… och nästa.. och..

Text av: Nina
Niklasson

Hoppas du hade en trevlig lässtund…
Sussa gott
Dweia

Leave a comment »

ERAGON!!

Ok är det ngn där ute som läst (hört om ni gillar ljudböcker) Eragon och sedan kollat filmen?
Jag gjorde det misstaget och blev skitförbannad! Jag köpte en dvd med eragon, jätteglad efter att ha läst boken och tyckte den var skitbra, och valde då den med två dvd-skivor med extramaterial mm… Fy sjutton vilken miss!!! Mega varning!! Filmen är totalt urkass! Jag VET att filmer itne kan vara exakt som böckerna men man kan väl i alla fall undvika direkta faktafel!?!?! Här är några exempel
BOKEN: Safiras ägg är safirblått med vita ådringar
Filmen: Blå med mörkblåa ådringar
Boken: safira har elfenbensvita taggar
Filmen: var /&¤#&%¤ e taggarna?
BOKEN: Det fanns inga soldater i carvahal innan Safira fötts och de gick inte runt och tvångsrekryterade folk i byn
Filmen: Roran hotas av tvångsvärvning och flyr med Katrina
Boken: Katrina blev bortförd av razackerna
Boken: Sloan är en liten man med svarta ögon som håller kliniskt rent i sin slaktbod
Filmen: slaktboden e äcklig och Sloan ser ut som en smed.
osv osv.. jag skulle kunna hålla på i evigheter. saker sker i fel ordning och filmen påstår att en drake alltid dör om ryttaren dör vilket inte är fallet enligt boken utan däremot vill ingen av dem leva kvar om den andra dött och därför oftast dör osv osv osv
NÅja nu vet ni vad jag tycker i alla fall.
Ha en bra dag
Dweia

Leave a comment »

(Boktips) Hörde på radion…

… i bilen när vi körde från Kuoksu i måndagskväll. Det var ett program där man fick ringa in och berätta om sina tre favorit böcker. Tomas Tengby hade programmet och han gjorde mig äkta imponerad. Han visste i stort sett vad ALLA böckerna handlade om och han kände till alla författarna!! Det tyckte jag var kanon bra. Han kunde berätta saker om författarna eller böckerna som inte den som ringde in hade en aning om och han kunde ställa frågor om vilka saker de tyckt bäst om och sen berätta vilka bitar han gillade mest. På så vis fick man två bilder av samma bok. Mycket bra program.
Många ringde in och rekomenderade ljudböcker… Jag gillar oxå ljudböcker men varför måste de vara så fruktansvärt dyra???
Borde finnas en hemsida där man gratis kunde logga in och lyssna på böcker. i och för sig hjälper itne det mig då jag inte har dator men då kunde jag sätta på en bok när jag är här och kunna ligga och lyssna på när man ska sova.
 
En annan sak jag tänkte på är att jag hade inte kunnat ringa in och tipsa… Hur kan man välja ut bara tre böcker?!?  I och för sig så de som ringde in läste i stort sett bara en stil t.ex. bara deckare. Men jag då som läser det mesta jag kommer över?  Fast jag var sugen på att ringa in och berätta om tre fantasyböcker för det var en kategori som var sorgligt försummad.
Men jag kan ge tre tips nu istället. Egentligen är det fler böcker men det är serier..
 
Sagan om Belgarion Av David Eddings
En serie om 5 böcker som följer den lilla pojkens väg från Faldors gård, och ett enkelt liv som en bondpojke vid namn Garion, till ett liv som kung och besvärjare vid namn Belgarion.
Under resans gång (bokstavligen) får han träffa många udda och roliga männsikor, svek och stora faror. Han får reda på att hans tant Pol egentligen är Polgara besvärgerskan och 3000år gammal och att den gamla sagoberättaren med udda stövlar och sliten tunika egentligen är den mäktiga besvärjaren Belgarath som är 7000år gammal.
Man får träffa den Drasniska underrättelsetjänstens främste spion som även är prins och tjuv och inte direkt någoon man vill göra affärer med… Åtminstone inte om man är på motsatt sida. Prins Keldar, mest känd som Silke, har många titlar och förklädnader som han är känd för i olika delar av världen.
Så har vi Barak, den store starke rödhårige jätten till karl som älskar sina små döttrar men tyvärr inte får träffa dem så offta. När Belgarion befinner sog i fara förvanldas han och han förstår inte vad det är som händer. Han grips av tvivel på sig själv och tror han håller på att bli galen. S
CeNedra är en annan liten figur som är till hälften dryad. Hon älskar träd och att göra Garion generad eller reta honom. Hon är en liten rödhårig bortskämd dotter till kejsaren Ran Borune (minns inte vilken siffra som var efter) av Tolnedra.
Personerna är många och ingen är ointressant, alla har någon udda egenhet som gör dem speciella på sitt vis. Deras inbördes relationer och slagfärdiga repliker gör att man många gånger skrattar högt vid en dråplig situation men man rycks även med och känner Garions oro när han inte vet om han har någon att ty sig till när tant Pol uppenbarligen inte kan vara hans faster som han trott hela livet..
Jag skulle kunna skriva meter vis om Böckerna men vi går väl vidare…
 
När man väl kommit in i Belgarions värld är det svårt att sluta läsa så mitt andra boktips är
 
Sagan om Mallorea Av David Eddings
Även här en serie om 5 böcker som följer den unge kungen (Belgarion) i hans jakt på sin kidnappade son. De flesta av personerna man lärt känna i första serien återkommer även i den här och det blir som att träffa gamla vänner. Jag har svårt att bara läsa en av böckerna så när jag känner för att läsa om dem så läser jag alla 10 i följde och därefter ofta även de två böckerna om Belgarath besvärjaren och och de två böckerna om Polgara besvärjerskan. Det finns en till bok som oxå hör ihop med de här men den har jag tyvär inte den heter Rivas skrifter. Så nu vet ni vad jag vill ha när jag fyller år…. i nov…
 
Satt och funderad å påvad jag ska välja som tredje alternativ. Älskar ju alla Terry Pratchetts böcker om skivvärlden, alla andra böcker av Leigh och David EddingsHarry Potter böckerna är oxå bra om än ngt tunga att hålla i. Men jag tror ändå jag väljer något mer allvarsamt.
 
Legender från Drenai Av David Gemmel
De här böckerna kan läsas fristående och så vitt jag vet finns det väl 11 böcker utgivna på svenska. Jag har bara tre av dem tyvärr. Skä väl skaffa fler när ekonomin tillåter. I dessa böcker får man träffa Druss legenden (han gillar inte att kallas legend men han drar nytta av det när det behövs) Och Skilgannon den fördömde (ber om ursäkt om jag stavar ngt namn fel men jag får köra ur minnet och de som känner mig vet att det inte är så långt, bra eller hållbart) som kämpar för att rädda sin själ. Vi får möta nattens och dagens svärd och Druss fruktade yxa. Det handlar om krig, både innombords och rent fysiska. Kärlek, svek, hat och demoner. Det finns några ställen med humor som tex när Druss knallar in på en krog eller värdshus fullt med fiende soldater och meddelar att han tänker ge sig in i borgen och om de är smarta äter de upp och ger sig av så de slipper möta hans Snaga (yxans namn). Han hugger huvet av en eller två som ger sig på honom. resten av soldaterna äter klart och lämnar stan…
 
Så nu har ni en del att läsa. Min pappa är 71år och älskar även han Eddings böcker.de ärlättlästa och har lagommed humor. De är itne lika skruvade som Pratchetts och inte lika tunga att läsa som Tolkien. Och trots odjur, magi, rustningar och svärd så är välden så trovärdig att jag gärna skulle bosätta mig där… Tror jag passar bäst i Sendarien, ett jordbruksland med praktiskt lagda människor.
 
Kramiz Dweia
PS Dweia är en gudinna i en annan serie av Eddings som heter Tjuven Althalus…

Leave a comment »

Jihaa det går frammåt…

ett tag sedan går det bakåt… suck…
Sitter hos exet och skriver på min bok och mina sagor och bearbetar bilder. Hn jobbar natt så man får sova i fred och sen sover han till eftermiddan så man kan sitta och jobba i lugn och ro… Skulle åkt till gällivare i dag med men känner att det är för mkt att göra på datorn så bättre att göra det i morgon innan jag åker hem. Måste köpa ny termostat till bilen, gå på apoteket åka till läkaren och få ny salva osv.
Men skrivandet går frammåt… blivit 8 A4 på 5 dagar…rätt ok med tanke på att jag jobar med mina sagor och fotograferar oxå…
Ska lägga upp ett nytt fotoalbum här i dag oxå… Känner mig grymt sömnig… vill gå och sova NUU… Kanske vilar en stund… ska bara förbereda plättsmeten till middagen först…
Ha de gött vi hörs snart hoppas jag
Dweia
 

Leave a comment »