Ledsen

Önskar ngn kunde tala om hur man bär sig åt för att tala med ngn som inte lyssnar. Hur kan man reda ut problem om man inte talar? Hur kan man få saker att fungera om man inte underhåller dem och lagar det som är trasigt?
Fast det är klart.. det kan vara svårt att laga ngt som inte finns. Få skit för saker man inte kan rå för och saker som man inte ens har ngt att göra med. Har man ryggskott kan man inte såga ved, är man sjuk orkar man inte ställa sig och slipa och måla skåp, allt detta vet han men så snart han pratat med sina föräldrar får jag bara skit. Han hör inget man säger, att ens föra ett vettigt samtal om vad man ska göra i helgen är omöjligt. Jag ställer alltid upp när jag behövs. Jag menar vem satt upe hela natten och stötta och hjälpte när han hade magsjuka? Hämtade och rengjorde hinkar, baddade panna, bäddade rent, satt på toa golvet och höll handen, hjälpte upp och ner för trappan? Jag behöver inte ens tänka efter det är bara ngt man gör naturligt. Detta trots att jag själv var sjuk i flunsa. Att ha ett förhållande med ngn handlar väl om att bry sig om varandra? Mår den ena dåligt så stöttar man, är den ena glad gläds den andra osv..Är det inte så? Har man problem försöker man väl prata igenom dem med varandra? Hur ska de annars kunna bli bättre? Får skit tex för att jag inte sågar ved.Men jag sågade 14 skottkärror ved och fick naturligtvis ryggskott. efter det har jag jobbat, haft flunsa, problem med magen m.m. Mao jag har varit för sjuk.. Då började han skrika om att jag minnsan måste hjälpa till hemma nu när jag är arbetslös??? Vem har gjort alla matlådor han har ätit på jobbet under veckan? Vem har tagit in torr ved och fyllt upp vedkorgen i köket? osv…Men som sagt det jag gör räknas inte för det är ju bara självklara saker. Mne om han diskar så sköter ju han allt…*suck* Jag MÅSTE bort. Vet bra inte var jag ska ta vägen. Orkar inte flytta hem till pappa igen, har i och för sig en egen lägenhet på övervåningen i hans hus men ändå. Man blir helt isolerad där och jag har inte råd att ta en lägenhet nu när jag blivit arbetslös. Om det inte fungerar att prata finns det då ngt att göra? Finns det då ngt att bygga på? OM jag och sambon ngn gång lyckas prata vi pratar om ett problem fram och tillbaka och vi tycker att det är en vettig lösning. VI är överens om ngt och allt e frid och fröjd man ser hur han slappnar av och kan själv slappna av utan att alltid va på tå och vänta på nästa attack. Så pratar han med sina föräldrar (som för övrigt inte gillar mig och som tycker att jag ska sköta ALLT för det gjorde minsan Pia som var frisk och gick hemma hela dagarna, vad de glömmer är att jag gör saker som Pia inte gör tex kapar vetd hjälper till att gräva, skotta mm) efter samtalet med sina föräldrar e han som förbytt. Gapar skriker hotar och kallar mig saker. Det är helt omöjligt att prata med honom och han drar upp sker vi redan pratat om och han redan vet anledningen. Men helt plötsligt är man värdelös. Så ett hett tips till er tjejer. Flytta ALDRIG ihop med en kille som bott hemma hos mamma och pappa hela sitt liv och sen flyttar direkt ihop med er. Suck, vad gör man? Vill bara bort det har jag viljat länge men vart? Med min hälsa är det nästan omöjligt att få jobb. A-kassan e för låg att leva på osv. Visst ja, glömde bort att det tydligen oxå är mitt fel. Jag är tydligen bara ett stort hinder ivägen för hans skoter. Snacka om att känna sig värdelös. Tur att det finns choklad och att jag i alla fall har djuren. Då får man en kram och lite värme ngn gång i alla fall
Dweia    .
 
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: